Ett av bilens viktigaste system är dess bromsar. De ska klara av alla väderförhållande som du kan tänkas köra i och, kanske viktigast av allt, klara många mil innan de behöver någon service.

Bromssystemets uppbyggnad
Vi ska nu ta en närmare titt på bromssystemets olika komponenter. Direkt ansluten till bilens bromspedal är huvudbromscylindern. Den fördelar kraften från bromspedalen till bromsarna vid hjulen med hjälp av bromsvätska.
1. Huvudbromscylinder
2. Skivbromsar fram
3. Trumbromsar (eller skivbromsar) bak

Beroende på om bilen har skivbromsar eller trumbromsar används bromsok eller hjulcylindrar. De har samma arbetsuppgift, nämligen att med hjälp av ett friktionsmaterial i form av bromsbelägg eller bromsbackar sakta ner bilen. Skivbromsar används nästan alltid på bilens bromsar fram och då används bromsbelägg. Trumbromsar som används framförallt på mindre och lättare bilar bak använder sig av bromsbackar. Skivbromsar är bättre på att leda bort värme som alstras när du bromsar och sitter därmed fram på de flesta bilar. Det är för att dina frambromsar gör den största delen av jobbet. Trumbromsar kräver oftast mindre underhåll då dess komponenter sitter skyddade inne i bromstrumman.

Bromsskivan och bromstrumman ser till att överföra klämkraften från bromsbelägget eller bromsbackarna till hjulet. Har du skivbromsar bak är det en god idé att bromsa hårt någon gång då och då för att hålla skivorna rena från rost och motionera bromsoken bak. Detta för att bakbromsarna oftast inte behöver arbeta så mycket då all vikt ligger på framaxeln och rost hinner bildas på bromsskivorna. Se bara till att du inte har någon trafik bakom dig när du gör detta.

Den del i bromssystemet som kräver mest underhåll är också en av de viktigaste. Bromsbelägget eller bromsbacken består av friktionsmaterial som har i uppgift att klämma åt bromsskivan eller bromstrumman. När detta sker så bildas det värme från friktionen och det är denna värme som du kan känna vid hjulen om du har bromsat mycket eller hårt. Beroende på friktionsmaterialets egenskaper klarar det olika mängder värme. Vanliga belägg som används på en standardbil klarar inte lika mycket värme som ett belägg framtagen för en bil som ska köras hårt på bana. Standardbelägget är dock oftast bättre vid kalla bromsar och kräver ingen uppvärmning innan de tar optimalt. Blir bromsbelägget för varmt avtar dess bromsförmåga så det gäller att ha rätt typ som klarar den tänka typen av körning.

En annan mycket viktig del av bromssystemet är bromsvätskan. Den åldras och med tiden och drar åt sig vatten vilket kan orsaka rost i bromssystemet. Den vanliga bromsvätskan, som inte är en olja, klassificeras med hjälp av DOT-systemet. DOT-systemet kommer från USA och står för Department Of Transportation. Ju högre DOT-nummer vätskan har desto högre kokpunkt har den. Bromsvätska som uppfyller DOT 3 och DOT 4 är vanligast idag. DOT 5.1 används när bromsvätskan ska klara lite högre temperaturer. DOT 5 är en silikonbaserad bromsvätska som inte drar åt sig vatten och inte heller kräver byten. Den bör inte användas till bilar med låsningsfria bromsar då den vid ABS-pulseringen introducerar luft i vätskan. Men DOT 5 passar perfekt för veteranbilar till exempel. Den silikonbaserade bromsvätskan upplevs dock oftast vara lite svampigare än den vanliga. Vilken bromsvätska du än väljer så får de absolut inte blandas. Ska du byta typ måste hela bromssystemet göras rent noggrant innan du byter.

Bromsrör och bromsslangar är ganska underhållsfria men ack en så viktig del av bromssystemet. Oftast består bromsrören av stål vilket med tiden gör att de kan börja rosta. Bromsslangarna å andra sidan består av gummi som åldras och kan orsaka skador på slangen. Ta därför för vana att kolla över slangar och rör när du har tillfälle.

Underhåll av bromssystemet
Nu när du vet vad de olika delarna i bromssystemet gör är det dags att gå igenom dess underhåll.

Vi börjar med bromsbeläggen. Det är den delen som slits oftast som sagt och ett riktmärke är att du behöver byta beläggen 2 gånger innan det är dags för att byta bromsskivan. Tänk på att byta beläggen i tid. Om du väntar för länge innan byte hinner friktionsmaterialet på belägen slitas ner och beläggets metalldel kommer i kontakt med bromsskivan som då kommeratt slitas ner snabbt. Det medför inte bara en extra kostnad utan risken finns att det blir missfärgningar på dina fälgar på grund av rost också. Ta för vana att kontrollera beläggets skick vid byte mellan sommar och vinterdäck. Byt hellre lite tidigare än att riskera att skada bromsskivan. Vissa bilar har slitagegivare som varnar när beläggen ska bytas men det är långt ifrån alla som har detta system. Biltillverkarna brukar rekommendera att beläggen skall bytas när friktionsmaterialet är 3 millimeter eller tunnare.

Bromsskivan bör bytas när den är sliten. Det kan vara att skivan är för tunn, rostig, ojämn eller skev. Pulserande och vibrerande ratt vid bromsning är ett tydligt tecken på att bromsskivorna är skeva. Skivans tjocklek får inte understiga ett visst värde. När skivan är ny finns minimum diametern oftast skriven på skivan men efter ett tag syns inte texten längre på grund av rost. Är skivan mycket sliten och det finns en tydlig kant kan du vara ganska säker på att det är dags för byte.

Bromsslangar och bromsrör byts när de är utslita i form av torrsprickor och rost. Slangar kan med fördel uppgraderas till stålomspunna bromsslangar om du vill. Bromsrör är oftast tillverkade i stål då det är ett billigt material. Om du byter rör själv finns det kopparnickelrör som inte rostar och är lätta att böja till önskad form. Använd inte rör i enbart koppar då dessa är för mjuka och riskerar att spricka vid högt tryck.

Bromsvätskan bör bytas vart annat år om det är etylenbaserad vätska vilket det nästan alltid är. Den bromsvätskan drar åt sig fukt och det är anledningen till att du inte ska använda bromsvätska från en flaska som har varit öppen en längre tid. Sköter du bromsvätskebytet minskar risken för rost i bromssystemet och alla problem det för med sig. Bromsvätska med mycket vatten riskerar även att koka tidigare då kokpunkten blir mycket lägre.

Källor:
https://www.bildelar-online.se/bromsbelagg
https://korkortonline.se/teori/bromsar/