Jätteroligt att se ett sånt här projekt
! Själv har jag tidigare måst släppa taget om två av samma sort som tyvärr hunnit för långt i förfall innan jag fick tag i dem, den första lade jag ner en massa jobb på för att hålla liv i men gav till slut upp om att kunna bevara den när t o m främre takstolparna visade sig vara rostangripna... men det blev några roliga år på vägen för att ändå krama ur det sista innan den fick bli donator.
Med detta sagt drar jag igenom lite bra-att-veta om deras värsta rostfällor:
Frampartiet kan i princip rosta var som helst om bilen inte hållits efter hyfsat. Dörrstolparnas och ventilationsintagets konstruktion gör att vatten och löv samlas gärna i hörnen, så kolla detta noga först av allt för att se om det är värt att fortsätta. Ta av framskärmarna och kolla dörrstolparna noga. Ta ur skumgummit ur stolparnas hålrum och kolla efter kondensfukt invändigt. Där innerskärmarna möter torpeden samlas smuts i hörnen både under och över, det brukar oftast vara bortglömt att hålla rent och ibland rostar hela huvfästena loss. Även skärmfästena brukar försvinna, oftast får man byta hela längderna. Ta ur värmepaketet och kontrollera hur det ser ut under, beroende på omständigheterna kan det ha rostat hål. och orsakar utrostning. Värst utsatt är annars lådbalken som utgör ytan under stötfångaren. Dräneringen är nästan obefintlig samtidigt som ventilationshålen bakom grillen gör att allt skräp kan blåsa in men inte ut. Under strålkastarna finns fördjupningar där smuts och vatten samlas. Hörnen utanför har förstyvningar upptill som också brukar rosta ut.
Främre ramtassarna är uppbyggda av en u-profil som svetsats mot innerskärmen, kolla att det inte samlats skräp inuti. Normalt brukar det ”bara” gå hål nere vid genomföringarna för framvagnsbalkens främre fästen, men det är också nästan oundvikligt. Samma sak där tassarna går över i golvbalkarna, räkna med att svetsa balkarnas ”knän” där skräp samlas och golvet under pedalställ och motsvarande på passagerarsidan. Även infästningarna för bakaxelns nedre länkarmar brukar drabbas med tiden, men då ganska lindrigt. Trösklarna är en konstruktion som består av ytterpanelen och en enkel vägg svetsad mot golvpanelen. Hålrummen bakom dörrstolparna brukar rosta ut i botten. Domkraftsfästena samlar smuts och brukar måsta bytas. Golvet brukar rosta bak till förarsätet, räkna med att byta golvplåt in till golvbalkarna. Just i främre hörnen på kardantunneln är en klassisk rostpunkt vid golvet.
Bakre skärmkanter består av ytter och inner som falsats och svetsats, ovanpå ligger skumgummiremsor som samlar fukt, kolla detta. Baljorna bak är tätade mot bagagerummet med skumgummiremsor... ta ur och kolla. Ta ur bensintanken och inspektera skicket, skräp samlas ovanpå och brukar även vålla rost runt tankröret. Ta av stötfångaren och kolla ramtassarna innanför, det brukar rosta igenom i botten där fästena vilar mot plåten. Smuts och vatten samlas i lådan under bakre stötfångare som även tar stryk av avgaserna. Reservhjulsbaljan kan ibland ha drabbats av genomrost, men ganska sällsynt.
Okay, det ska väl täcka det mesta av rosten. Kika gärna i min gamla FAQ om Taunus TC-serien (1971—1994 allt inräknat), där finns det mera fakta om modellen (jobbar på en utökad version, om den blir klar nån gång, puh...).
När det gäller 1600GT-motorn så är det i princip en vanlig 1600 bottendel med ett 2-liters topplock (de har aningen större kanaler etc än 1600), plus förstås extraktorgrenrör osv men det mesta som ingår är en kombination av standarddelar från dessa två motorer. Det bör gå att hitta specs nånstans för att bygga en klon. För 2-litersmotorerna från samma period gäller att GXL 1974-75 hade Granadas 99-hästare, senare Taunus 2.0 brukar vara på bara 82 hk om det är standardversionen.
Original drivlina i bilar med vanlig 1600 är lite klenare än 2-litersbilarna (mindre koppling, färre splines på lådan, mindre bakaxeldiff), så byt hela vägen om ni sätter i en sån motor och som sagt, lägg undan originalbitarna för framtiden. På köpet följer lämpligare utväxling och lite större bakbromsar. När det gäller de vanligaste slitdelarna är tillgången ännu ganska god för Taunus, svårt med plåtdelar däremot. Det finns nya bakre skärmkanter och trösklar till 4-dörr att köpa från Tyskland, man får göra om dem så det stämmer i dörröppningarna, räkna annars med att få tillverka det mesta annat själv. Framskärmarna brukar gå att rädda med lite finurlighet, deras bakre gavlar är bara inklämda i falsarna så den går att bända loss med försiktighet. Knivigt men inte omöjligt att laga även fula exemplar.
Lycka till och fråga gärna om ni undrar nåt om modellen, jag är ganska insnöad på just 1971-75 års Taunus-coupéer med rakfyra.
Önska oss lycka till! 