Ford Club Sweden

Yeap, jag och farsan köpte en P2 från 59 i helschysst skick, som vi tänkt kasta i en 60hk v8 i. Ett skitkul projekt som vi funderat länge på, planerat och fixat grejer o.s.v

Så vi hittade en P2, köpte, tog hem och fortsatte väl planera. Skrapa bort all underredsmassa stod ju på tapeten, och fixa ny klädsel till stolarna..

Såå, jag tog semester NU i 4 veckor för att jag har tillgång till ett garage och en polare som hjälper till, så vi sätter igång. Dricker ett par pilsner, sliter loss skärmar huv frontplåten (som var sönderrostad) och konstaterar att det är rost innaför en skärm.. Mycket.. Aja, ingen stor deal, det är fixat på en arbetsdag, kapade till ny plåt och knackade till den, fixade skjuts på mcdonalds sen gav vi oss..

Drog upp dit idag igen, plockade loss högerskärmen och plåten nedanför vindrutan och hittade mer rost.. Mycket..

Började sedan snegla lite på tröskeln och golvet, såg lite småskumt ut på insidan.. River loss mattan fram, börjar peta i den där gamla, tjocka, äckliga undderredsmassan, och börjar se skruvskallar..

Fan, både golv, tröskel, div plåtar under skärmen, en tvärbalk och den andra tröskeln, är skruvade med plåtskruvar, utanpå rosten... ALLT täckt med två centimeter tjockt lager underredsmassa.. Kan fan inte tro mina ögon.. Skruvar loss allting och tror bilen ska vika sig på mitten..

Så, ett stort hål i golvet, utan trösklar en tvärbalk mindre nu då.. Har fan tappat hoppet.. En så jävla, förbannat, klåpig lagning av någon under 80 talet som döljt de så väl.. Har börjat hacka lite bak och det är samma sak där så jag ger mig..

Så nu står man där vid valet och kvalet då.. Ska man plocka isär ALLT och skicka iväg skiten på blästring och börja om från scratch och slänga ut en fet slant till som man inte vill.. Eller ska man försöka sälja den som den är eller i delar och ta pengarna och lägga på Popularen istället..

Fyfan vad less man blir när de blir såhär, så snyggt uppmålat och så fantastiskt bra döljt att ingen sett de på så länge, det var ju en sån här bil vi inte skulle köpa, en som var fin i plåten var ju ett måste..

Usch, ville bara skriva och försöka intala mig själv att jag ska sluta med bilar och börja lägga pussel istället... Helt tröstlöst....

Verkligen surt, Ronny.

Fasen om jag nånsin får ihop den logiska kalkylen för hur man ids först fusklaga en bil å det grövsta och sedan lägga betydligt mera jobb (och stora mängder spackel är verkligen inte billigt) på att få rostkadavret att se ut som en fin bil? Man ska ju ha bra rymligt samvete för att sedan kränga i väg den för en prislapp som motiverar allt skitjobb med att ordna en övertygande yta. Men man ska väl aldrig förvånas över hur lågt folk kan sänka sig , dubbelt trist eftersom det förutom hur det drabbat dig även sabbar för hela hobbyn som jag ser det, när oseriösa säljare skor sig på entusiaster som utgår från att gammelbilsmarknaden är mera seriös än den vanliga begagnadbilsmarknaden. Till alla som går i köptankar inför garagesäsongen; glöm inte ta med forna tiders kanske viktigaste undersökningsverktyg - en magnet för att avslöja spackelbyggena därute.

Jaa... när du skriver att det finns en Popular som alternativ att lägga energin och slantarna på så kan t o m jag som lätt insnöad på Taunus-modellerna (de bakhjulsdrivna) tycka att det låter som läge att ge upp. Men (och nu har jag fuskat och skickat PM med lite "sista-hjälpen"-uppbyggnadstips över hur jag gått tillväga med riktigt hemska åkdon, inga skruvar & slevar av underredsmassa men mycket plåtknack ) det brukar gå att få ihop det mesta, frågan är väl när balansen tippar över och summan av nerlagt arbete och pengar överstiger slutvärdet både ekonomiskt och i brukarnöje.

När det kommer till något som Taunus P2 får man ta in sällsynthet i kalkylen, jag som gillar det mesta gammalt på hjul brukar besöka även rena veteranbilträffar vid tillfälle och minns inte när jag sist mötte mer än 1 Taunus P2 åt gången, i den mån de alls hittas. När det gäller Kombi-modellen har jag bara sett 1 rullande (topprenoverad!) de senaste 20 åren eller så och 1 på skrot (enligt skrotägaren räddningsbar, någorlunda komplett kaross och mekanik, går nog fortfarande att köpa loss med papper), så nog är det ovanliga bilar jämfört med t ex motsvarande Opel Rekord P1 (1958-60, däremot är 57:orna i samma sits som Taunus P2).

Hoppas bilen går att rädda, i en eller annan form. Vore det min skulle jag nog överväga ett större projekt och sätta karossen upplagad & anpassad på en separat ram (karossbyte på annan identitet) om den är för dålig att rädda som den är.

Edit: kom att tänka på att jag hade några skrotbilder till hands, gamla men vad jag vet finns de kvar därute. Än finns det ämnen och delar att jaga, men det är nog i elfte timmen med den ökande hetsjakten i namn av både miljötänk och råvarujakt till produktionskarusellen .

Funderade lite... det kan ju vara trevligt (och förklarande) att se ett fint renoverat exemplar av dessa Taunus 17m, mer exakt en deLuxe. Bifogar som klickbara då jag inte får fason på att ladda upp dem direkt i sidan .

Serie P2 var som de flesta tyska Fordar en storsäljare i Sverige och trots modellkoden var det en helt ny linje med sin större kaross och McPherson-framvagnen (ett Ford-patent!) som den jämte engelska Consul/Zephyr var först i världen med. Tekniskt är den även stomme till den numera betydligt vanligare 17m P3-serien (som ändå är en raritet i sommartrafiken). P2:orna exporterades i litet antal till USA via EnFo-försäljningsorganisationen och modellserien byggdes även i Sydafrika för den inhemska marknaden. Okay, nu blev det lite historielektion också.