Aldrig gjort det själv, men har sett ett och annat göras på en verkstadsskola jag hade anknytning till i många år innan den la ner så ett och annat av svaren på alla nyfikna frågor har väl fastnat plus byggts på med att läsa gör-det-själv-artiklar. Jag ska försöka rabbla lite självklarheter varvat med sånt som kanske kan vara mer otuggat bra-att-tänka-på, få se om det kan ge nåt annat än migrän
. Som sagt, detta är
andras erfarenheter men van som jag är att veckla och bränna plåt i andra formationer tycker jag det verkar vara rimliga uppgifter. Slutresultatet hänger ju alltid på den som gör jobbet.
Hur det går till beror alldeles på vad det gäller för bil, jag antar att BelseBob tänker på nån 60-tals Taunus
eller annat lite mer modernt i karossformen. Finns gott om amerikanska böcker som visar steg för steg hur man sänker ett tak, har för mig George Barris gjort en på hur man choppar en 49-51 Mercury. Föreslår att inhandla något sånt som stöd.
Nostalgiroddare har det som regel lätt för sig, där brukar det (upp till mitten av 30-talet) vara ganska mycket att "bara" såga av takstolparna, knacka in dom i linje och svetsa ihop.
50-tals pontonkarosser är mycket besvärligare med lutningen på stolparna, ändå är det plant dörrglas på dem eftersom tekniken att böja härdglas inte var riktigt utvecklad och bara nyttjades på vind/bakrutor, välvt sidoglas började komma först runt 1960.
Hittade spontant en choppningsguide på en favoritsajt:
http://www.rodandcustommagazine.com/tec ... index.html
och scrolla ner och klicka på "The Hardtop Chop" för en bildserie om att choppa en 1949-51 "shoebox" Ford (som iofs även byggs om till hardtop), det visar ganska mycket av problemen med att choppa en "modern" bil, dubbla plåtar och annat. Missa inte att gå vidare till "Part II", klicka på länken "More photos" under första bildserien.
Det finns några olika sätt att anpassa taket, mycket beror på hur man vill ha designen. Vanligast är att kapa stolparna, flytta fram taket en aning med lite coupélinje bak som resultat eller vinkla stolparna något både bak och fram (på en del bilar gör det rätt gjort att man slipper skära i vindrutan), det funkar bra på Volvo 140-serie och liknande karosser med ganska plana tak.
Att kapa taket i fyra delar och skarva med remsor fordrar en hel del is i magen och få fixar att få det plant när det ska svetsas ihop, men det kan bli tvunget på bilar som har kraftigt inåtlutande sidorutor. Taket är förstås den absolut knivigaste ytan att svetsa i och ett verkligt mästarprov som kräver mycket av både kunnande och tålamod om man inte ska måsta dölja alla ojämnheter under vinyl som de amerikanska limobyggarfirmorna gör
. Såg nånstans en proffsbyggare som snabbt som f... kylde med tryckluft efter varje loppa, eller så kan en sträng av värmeabsorberande "Trolldeg" (får man blanda själv, fråga nån dagistant om receptet
men det aktiva är Alun, sånt kan köpas på apotek) på var sida om fogen vara ett annat sätt.
Kan man få tag i ett extra tak från samma modell kan man spara en del jobb och en svetsskarv genom att räkna in skarvremsan i ytan man tar från reservtaket. Såg i nån tidning hur en kille verkligen tagit i och letat upp tre extra tak (en "tårtbit" av varje) för att kunna få ihop ett som bara hade en svetssöm på längden och en på tvären, men då ska man nog ha en egen bilskrot...
Glaset är en annan viktig sak att tänka på. Är vindrutan i 2-skikts lamellglas går den att skära till själv om man vet hur, plastfilmen mellan glasen har jag fått mig berättat man enklast delar genom att sippra ner rödsprit i jacket och tända på så den smälter itu. Gammalt fultrix som flera hänvisat till, men man får nog vara försiktig. Skära härdglas kan man glömma. Ibland kan det behövas att leta en lämplig bakruta på någon annan bil och anpassa rutöppningen i stället. En del bilar med ventilationsruta i dörrarna kan komma undan med att rulla ner rutan en bit och ersätta ventrutan med lamellglas eller acrylplast, lamellglas förekom i sidorutorna på en del jänkare på 50-talet men knappast lämpligt på nyare bilar med lätta dörrar som man får sopa igen hårt
, räkna med plast (se till att välja en sort med härdad yta, sånt som används på arbetsmaskiner) eller dyra specialtillverkade härdglasrutor.
Okay, lite att grunna på...
Åsså förstås, som jänkarna säger: "Measure twice - cut once". Som sagt, en bra lärobok är ett plus.