Taunus framvagn väghållning.

[loop]

Taunus är ju inte direkt en bil med lysande väghållning. Jag har tänkt ersätta gummibussningarna som sitter mellan framvagnen och chassit med nåt stumt. Vad tror ni om det?
Tyvärr så har jag inte tillgång till svarv, så jag funderar på om man helt enkelt kan svetsa igen hålen för bussningarna i chassit och göra ett bulthål istället?

Att köpa styvare bussningar är jag lite tveksam till, det är dyrt och det blir inte stumt.

[SK Racing]

Ja allt går ju, ban o rallybilar brukar ju ha unnibols(felstavat ) Men det kan ju bli en jäkla resonans i chassiet, jag körde med stumma motorfäste i en Datsun någon månad men bytte efter en tid

Är pollybusningar för dyra så kanske du ska se om du hittar en verkstadsskola i dina hemtrakter, dom brukar inte vara ovilliga att svarva o fräsa om man fyller på deras fikakassa, vit nylon är ett bra bussningsmatrial men är o andra sidan inte gratis men har du tur så kanske skolan har lite "över" som dom gärna omsätter till en smörgåstårta

[loop]

Det är inte bussningarna i a-armarna jag tänkt stumma, utan hela framvagnsbryggan sitter gummiupphängd. På tex en Volvo 140 som har liknande konstruktion så är ju bryggan bultad i chassiet.

[SK Racing]

Ok, ja den konstruktionen låter inte som en höjdare... Har jag aldrig sett på någon bil så någon liten bild på detta skulle uppskattas, nu när du beskrivit läget så tycker väl jag rent skenerellt att den borde gå o stumma med gott resultat så som den är på 140 som du liknar den med.

[therealpinto]

Det är knappast omöjligt att stumma men det är klokt att använda ipressade bussningar i någon form så att du kan ändra dig. Men för att få ut full nytta anser jag att du behöver byta till bra bussningar i A-armar, kränghämmare och reaktionsstag också.

Dessutom bör du välja fälgar med så högt ET som möjligt för att minska styrradien.

/Gustaf

[loop]

Om bara nån lånar ut en svarv eller berättar hur man kan gjuta så blir det inpressade. Ska se om jag kan gjuta i aluminium. Jag har tänkt byta på de andra ställena också. Med högt ET så hamnar de otrevligt långt in i hjulhuset, men jag vet att man borde ha det. Finns det nån bil med 6x15 plåt med ett ET på 40 eller mer? Jag har ET39 från en Saab 9000.

[therealpinto]

Focus finns med ET49,5 och ET52 om jag inte minns fel. Men det blir inte så snyggt...

Egentligen skulle man ju svetsa nya, längre bärarmar. ;-)

/Gustaf

[loop]

Har sett bilder på en Cortina mk3 med under bärarmen utflyttad ca 5mm, det borde ju rätat till en del.

[Cosworth 4x4]

Hii

Jag använde vanliga Hockeypuckar och svarvade till , funkade helt OK !!

// Micke

[loop]

Hii

Jag använde vanliga Hockeypuckar och svarvade till , funkade helt OK !!

// Micke

Jo, det är det där med tillgången till svarv.

[old school]

Taunus är ju inte direkt en bil med lysande väghållning.

Förstår inte vad du menar med det påhoppet, kolla bilden, som ett jä...a strykjärn ju.
Visserligen en Cortina MK3 men samma framvagn.

Ofta har Taunus/Cortina mk3 oförtjänt dåligt rykte om väghållning, det är alla gummibussningar i gamla vrak som ingen orkat byta som gör att dom flesta bilar går dåligt. Plus att det är avund från folk med McPherson framvagn, det är ju snik, finns väl inga riktiga racingbilar som har McPherson ben heller

Vet inte om det är min du sett men jag har flyttat undre bärarm ca 20 mm ut för att få till det. Egentligen som ett test, hade planer på att bygga fullt ställbara men detta funkar förvånansvärt bra till min körning.

Som du ser på nr:2 är även fjäderfästet ändrat lite för att få en rakare fjäderväg.

Nr:3 är dom dubbla krängarna (ett gammalt racingknep) som är lite "overkill" men kör hellre så och får därmed en mer överstyrd bil. Bilen är annars irriterande understyrd och det gillar jag inte. Det sitter andra, riktiga bussningar i nu och inte originalgummi som på bilden.

I alla fyra framvagnsfästena sitter hemmasvarvade delrinbussningar, även i bärarmsfästena. Fungerar bra.

[therealpinto]

Dubbla krängare fram borde snarare ge mer understyrning (om inte bilen kränger så mycket att ytterhjulet får tokfel vinklar original, det är ju möjligt). Men jag tror helt klart att det är klokt att öka krängstyvheten fram.

A-armsframvagnen i sig är bra men originalgeometrin är ju inte lysande. En bra McPherson är snabbare än en dålig A-arm ;-)

/Gustaf

[loop]

Förstår inte vad du menar med det påhoppet, kolla bilden, som ett jä...a strykjärn ju.
Visserligen en Cortina MK3 men samma framvagn.

Ofta har Taunus/Cortina mk3 oförtjänt dåligt rykte om väghållning, det är alla gummibussningar i gamla vrak som ingen orkat byta som gör att dom flesta bilar går dåligt. Plus att det är avund från folk med McPherson framvagn, det är ju snik, finns väl inga riktiga racingbilar som har McPherson ben heller

Vet inte om det är min du sett men jag har flyttat undre bärarm ca 20 mm ut för att få till det. Egentligen som ett test, hade planer på att bygga fullt ställbara men detta funkar förvånansvärt bra till min körning.

Som du ser på nr:2 är även fjäderfästet ändrat lite för att få en rakare fjäderväg.

Nr:3 är dom dubbla krängarna (ett gammalt racingknep) som är lite "overkill" men kör hellre så och får därmed en mer överstyrd bil. Bilen är annars irriterande understyrd och det gillar jag inte. Det sitter andra, riktiga bussningar i nu och inte originalgummi som på bilden.

I alla fyra framvagnsfästena sitter hemmasvarvade delrinbussningar, även i bärarmsfästena. Fungerar bra.

Din bil är en av mina inspirationskällor och jag har läst allt du skrivit i ämnet. Ev. så har jag snart tillgång till en svarv och då ska det svarvas. Just vad du hade för bussningar i de fyra fästena hade jag missat. 20mm, säger du, jag har skaffat en extra framvagn från en 82a som jag ska bygga på, så det kan nog bli en liten flytt av dem då.

[old school]

Ja du får testa dig fram, jag är endast amatör i ämnet. Och som "therealpinto" nämner så borde vissa saker ha motsatt effekt men idag upplevs bilen svagt överstyrd i kurvor med hög hastighet men i riktigt långsamma kurvor plogar den lite faktiskt.

Som du vet är det summan av alla ingående komponenter i hjulupphängningarna som gör slutresultatet. Plus att det är en gigantisk skillnad hur bilen uppträder i landsvägstempo och på bana. T.ex kan en original BMW M3 (som är en fantastisk vägvagn) bli rejält ifrånåkt av en 200 hk Escort Mk2 med bra fungerande hjulupphängningar, däck o.s.v.

Som sagt så är jag blott en amatör som hellre ligger och nöter varv efter varv än att göra finjusteringar för att tjäna tiondelar, funkar det bra och man hänger på likvärdiga (och ibland "snabbare" bilar) så är jag fullt nöjd.

Tänk dock på att det varierar i dimension på bussningar mellan vissa årsmodeller, kan inte vilka men kolla bussningslista hos t.ex Burton.

Jag har även svarvade delrinbussningar i hela bakvagnen, och där är det mycket att tjäna på att ha bra bussningar. Här kan det förvisso knirra och knaka lite om du har lång fjädringsväg så nya gummi är kanske att föredra här eller poly.

[Släggmek]

Polyuretan-bussningar (hemsvarvade) minns jag en kille hade i sin Volvo 740, det var tajt som f-n och gav ingen besvärande resonans. En märklig sak med originalbussningarna i framramen är den trekantiga formen, jag tippar att runda svarvade borde bara det vara en förbättring, eftersom det skulle hindra flex. Rimligen borde det inte ställa till problem att stummontera fästena men som nån sa, gör då hellre insatser så att det går att återställa om det behövs, hellre än att svetsa på nåt.

Det där konceptet med tjocka gummistycken i fästena kom bara till av komfortskäl för att minimera vägljud och överföring av vibrationer från motorn etc., ungefär som gummibrickor mellan kaross och ram på jänkare. Så vitt jag vet är Taunus/Cortina och Granada ganska ensamma om den där lösningen, i alla fall lär de ha varit först ute med det. Nackdelarna smög på långt senare, när bussningarna knådats ihop av broms/acc-rörelser under alla år - på min räknar jag glappet i milimeter, ähum... dags att byta för mig med .

När det gäller aluminium får man ta i beräkningen att det reagerar galvaniskt med stål - det måste isoleras, annars kommer det att bli en oxidering där främst aluminiumet "offrar" sig och fräts bort = rejält glapp till slut.