Ford Club Sweden

Jo, allt började med att fläktremmen satte igång att slira när jag körde genom en vattenpöl häromkvällen, uppenbart skvatt det upp lite och det borde väl inte gjort mer än att det gnällt till det kört torrt och den fick grepp igen men nehe... Eftersom det dröjde och batteriet var väl inte så fräscht så slukades strömmen rätt fort av lyset till den grad att det gick ner och blinkern stannade, så jag stängde av stereon för att inte dra tomt i systemet. Laddlampan gav inte mer än ett glimmer, liksom helljuslampan som började glöda också, om det ger nåt spår. Iaf, jag körde flera mil en gång i en annan Taunus med laddlampan som enda ljus i mörkret, bara att byta den pajade generatorn och ladda batteriet så var det iväg igen - inte denna gång. Nåt kvarter fram grep remmen igen och allt verkade fridens men... stereon hade svimmat helt. Okay, säkringen kanske for, kollar i dagsljus tänkte jag.

...Hmm, ja nog hade en säkring gått men inte den till stereon - däremot en 25 ampere som nåt snille ersatt den enda 16 ampere´n i säkringsdosan med, okänt varför. Inte precis att den brunnit av utan mer svartnat och nästan bränt sig genom locket, som ändå visade att den säkrar vindrutetorkaren och nåt mera. Klockan gick men när jag vred om tändnyckeln hände noll mer än att klockan stannade tills jag släppte nyckeln från startläget. Provade byta till ett nyladdat batteri då det kanske var så att strömmen inte räckte (fast då borde iofs åtminstone solenoiden klickat i ett startförsök). Ingenting. Provade mäta i säkringsboxen med en multimeter som gav flackande siffror och släppte det för att fundera på det under annat göra som stod på kö. Samma visa idag, men nu stod klockan still också! Mätte batteriet som var nära fullt igår... nu var det halvtomt?!?

Har nån en idé om vad som kan ha hänt och vart källan till vad som verkar vara kortslutning sitter? Det var några decennier sen sist jag råkade ut för nåt liknande så minnet av Taunus typiska elfel har ärgat ungefär som kablaget. I princip alla enheter som kan ha brunnit (det luktar bara om säkringsboxen) finns redo att byta men det vore ju synd att riskera bränna nåt mer för att felet sitter på annat håll. Jag har läst nånstans att fel i tändlåsets eldosa kan bränna startmotorn, men enda vajset där som jag märkt åtminstone innan var att klackarna kärvade lite när nyckeln skulle gripa in, inget problem att vrida runt. Tacksam för tips på vart jag ska börja söka innan jag börjar riva loss instrumenthärvan. Det sitter nåt gammalt dosrelä med ett knippe handskodda kablar på innerskärmen bakom batteriet som verkar vara en antik rest av en helljusinstallation, om kanske det kan vara boven?

Hej. Jag skulle börja med att bara ta loss kablarna till generatorn. (Om någon likriktare där skulle gett sej.)

Tack för tipset, Greger . Ska prova börja med det, när du säger det så påminns jag om nåt om att det kan bli backström genom generatorn under vissa felförhållanden och dioden brinner upp, så det syns väldigt tänkbart att det är "epicentrum".

Kort uppdatering: mysteriet tätnar... Visade sig vid en snabb kik att dioden som sitter skruvad på baksidan och är injackad på polen (D+ om jag minns rätt) helt saknas och oxidlagret tyder på att den saknats länge dessutom. Enligt allt jag lärt så ska generatorn inte fungera utan, intressant... För att skoja till det ytterligare har någon av (åtta stycken tror jag) tidigare ägare tagit bort extraljus men typiskt nog lämnat kvar allt tillhörande kablage och reläer, tack som faan , de klippta kablarna instuckna under närmaste plåtkant för att inte hänga löst i motorrummet så krypströmmar uppstår nog så fort det kommer lite blöta på, t ex som från tidigare beskrivna stänk från en pöl. Gammal garagekunskap säger att resultatet får reläerna utan förbrukare att reagera och ändå sluta kretsen och därmed kortsluta, i värsta fall så att stora delar av systemet förstörs enligt min erfarenhet och särskilt när för starka säkringar använts - tur att Taunusens system är enkelt uppbyggt och inte särskilt stort så det är väl mest fråga om hur många förbrukare som kanske måste plundras från förrådet. Fortsättning följer.

Kortare uppdatering 23/4: Gjort som Greger sa och kopplade bort generatorn och japp, plötsligt vaknade elsystem och motor (tack igen, Greger! ). Mysteriet fortsätter då laddlampan inte tänds för att skvallra om utebliven laddning, men nu går den åtminstone att flytta runt för egen maskin. Skyndar långsamt (som vanligt ) p g a annat göra men ska jaga ut extraljuskablarna underifrån instrumentbrädan, det och en oskadd generator från hyllan (med dioden bakpå kvar ) borde skaka ut problemen.

Sådärja! Fixat, hoppas jag - man ska ju aldrig ropa hej åt Näcken eller vad det brukar heta, för då kan man bli blöt satt det kortar igen ... Men nu funkar det igen tills det går troll i nåt annat (efter 43 år brukar naturen ha tagit över). Efter städningen fick generatorn sitta kvar på chansning och fick en frisk diod bakpå (mysterium hur den alls fungerat utan som sagt) och sen vaknade allt, men motorn måste varvas upp lite för att laddlampan ska slockna trots att remmen är spänd. Förmodligen kolhållaren/laddreläet som är skruvad bakpå på den (tidigare TC hade separat relädosa på innerskärmen bredvid), äkta originalmonterad stor som en cigarettändare och behöver en mosstvätt . Känns som inspirationen smyger på att dra nytt kablage i die blaue Badewanne innan flytet rinner ut .

nja alla mina Taunus och framförallt granada gör så,, man måste varva till lite innan dem får laddning, fattar ej varför men dem gör så

Ah, då är det väl en typisk ålderskrämpa, bara - kanske kolen som kärvat fast i hållaren, ska prova ta isär och rengöra få se om det blir bättre. Annars brukar det bli släpspår i axeln på högmilare (framåt 30K) och då klättrar kolen på kanterna så att de får dålig kontakt och laddlampan glöder tills de halkat rätt.

Generatorn är den ruggigaste jag sett med bara brunrost där det en gång var ytbehandling och aluminiumgavlarna vita av oxidering, så där avslöjas åldern mer än nån annanstans (btw letar burken med spissvärta för att snygga till avgaslimpan som är lika rostig men det osar ju nåt inihelvete då , man bör göra en längre tur efteråt så att det får bränna in och vädras bort i farten). Saker sätter sig ju då det står still (20 år) och rost/oxidering sover aldrig, så det är förstås en rullande relik med en del rehab kvar innan den är fullt pålitlig, ganska imponerande välbevarad ändå.

Åh, kul att man fortfarande kan ha nytta av något/n som passerat 43!

Får väl bikta mej här och säga att erfarenheter kommer alltid någonstans ifrån... Jag lyckades polvända ett urladdat batteri en gång, och när jag satte på pol-skon började det låta konstigt och ryka från plus mellan generator och batteri...

Generatorns dioder höll för detta och kabeln är ännu densamma (utanpå), det ljud som varnade mej var en analog klocka som vägrade gå baklänges...

Mvh Greger.