Bilens bromsar

Ett av bilens viktigaste system Àr dess bromsar. De ska klara av alla vÀderförhÄllande som du kan tÀnkas köra i och, kanske viktigast av allt, klara mÄnga mil innan de behöver nÄgon service.

Bromssystemets uppbyggnad
Vi ska nu ta en nÀrmare titt pÄ bromssystemets olika komponenter. Direkt ansluten till bilens bromspedal Àr huvudbromscylindern. Den fördelar kraften frÄn bromspedalen till bromsarna vid hjulen med hjÀlp av bromsvÀtska.
1. Huvudbromscylinder
2. Skivbromsar fram
3. Trumbromsar (eller skivbromsar) bak

Beroende pÄ om bilen har skivbromsar eller trumbromsar anvÀnds bromsok eller hjulcylindrar. De har samma arbetsuppgift, nÀmligen att med hjÀlp av ett friktionsmaterial i form av bromsbelÀgg eller bromsbackar sakta ner bilen. Skivbromsar anvÀnds nÀstan alltid pÄ bilens bromsar fram och dÄ anvÀnds bromsbelÀgg. Trumbromsar som anvÀnds framförallt pÄ mindre och lÀttare bilar bak anvÀnder sig av bromsbackar. Skivbromsar Àr bÀttre pÄ att leda bort vÀrme som alstras nÀr du bromsar och sitter dÀrmed fram pÄ de flesta bilar. Det Àr för att dina frambromsar gör den största delen av jobbet. Trumbromsar krÀver oftast mindre underhÄll dÄ dess komponenter sitter skyddade inne i bromstrumman.

Bromsskivan och bromstrumman ser till att överföra klÀmkraften frÄn bromsbelÀgget eller bromsbackarna till hjulet. Har du skivbromsar bak Àr det en god idé att bromsa hÄrt nÄgon gÄng dÄ och dÄ för att hÄlla skivorna rena frÄn rost och motionera bromsoken bak. Detta för att bakbromsarna oftast inte behöver arbeta sÄ mycket dÄ all vikt ligger pÄ framaxeln och rost hinner bildas pÄ bromsskivorna. Se bara till att du inte har nÄgon trafik bakom dig nÀr du gör detta.

Den del i bromssystemet som krÀver mest underhÄll Àr ocksÄ en av de viktigaste. BromsbelÀgget eller bromsbacken bestÄr av friktionsmaterial som har i uppgift att klÀmma Ät bromsskivan eller bromstrumman. NÀr detta sker sÄ bildas det vÀrme frÄn friktionen och det Àr denna vÀrme som du kan kÀnna vid hjulen om du har bromsat mycket eller hÄrt. Beroende pÄ friktionsmaterialets egenskaper klarar det olika mÀngder vÀrme. Vanliga belÀgg som anvÀnds pÄ en standardbil klarar inte lika mycket vÀrme som ett belÀgg framtagen för en bil som ska köras hÄrt pÄ bana. StandardbelÀgget Àr dock oftast bÀttre vid kalla bromsar och krÀver ingen uppvÀrmning innan de tar optimalt. Blir bromsbelÀgget för varmt avtar dess bromsförmÄga sÄ det gÀller att ha rÀtt typ som klarar den tÀnka typen av körning.

En annan mycket viktig del av bromssystemet Àr bromsvÀtskan. Den Äldras och med tiden och drar Ät sig vatten vilket kan orsaka rost i bromssystemet. Den vanliga bromsvÀtskan, som inte Àr en olja, klassificeras med hjÀlp av DOT-systemet. DOT-systemet kommer frÄn USA och stÄr för Department Of Transportation. Ju högre DOT-nummer vÀtskan har desto högre kokpunkt har den. BromsvÀtska som uppfyller DOT 3 och DOT 4 Àr vanligast idag. DOT 5.1 anvÀnds nÀr bromsvÀtskan ska klara lite högre temperaturer. DOT 5 Àr en silikonbaserad bromsvÀtska som inte drar Ät sig vatten och inte heller krÀver byten. Den bör inte anvÀndas till bilar med lÄsningsfria bromsar dÄ den vid ABS-pulseringen introducerar luft i vÀtskan. Men DOT 5 passar perfekt för veteranbilar till exempel. Den silikonbaserade bromsvÀtskan upplevs dock oftast vara lite svampigare Àn den vanliga. Vilken bromsvÀtska du Àn vÀljer sÄ fÄr de absolut inte blandas. Ska du byta typ mÄste hela bromssystemet göras rent noggrant innan du byter.

Bromsrör och bromsslangar Àr ganska underhÄllsfria men ack en sÄ viktig del av bromssystemet. Oftast bestÄr bromsrören av stÄl vilket med tiden gör att de kan börja rosta. Bromsslangarna Ä andra sidan bestÄr av gummi som Äldras och kan orsaka skador pÄ slangen. Ta dÀrför för vana att kolla över slangar och rör nÀr du har tillfÀlle.

UnderhÄll av bromssystemet
Nu nÀr du vet vad de olika delarna i bromssystemet gör Àr det dags att gÄ igenom dess underhÄll.

Vi börjar med bromsbelÀggen. Det Àr den delen som slits oftast som sagt och ett riktmÀrke Àr att du behöver byta belÀggen 2 gÄnger innan det Àr dags för att byta bromsskivan. TÀnk pÄ att byta belÀggen i tid. Om du vÀntar för lÀnge innan byte hinner friktionsmaterialet pÄ belÀgen slitas ner och belÀggets metalldel kommer i kontakt med bromsskivan som dÄ kommeratt slitas ner snabbt. Det medför inte bara en extra kostnad utan risken finns att det blir missfÀrgningar pÄ dina fÀlgar pÄ grund av rost ocksÄ. Ta för vana att kontrollera belÀggets skick vid byte mellan sommar och vinterdÀck. Byt hellre lite tidigare Àn att riskera att skada bromsskivan. Vissa bilar har slitagegivare som varnar nÀr belÀggen ska bytas men det Àr lÄngt ifrÄn alla som har detta system. Biltillverkarna brukar rekommendera att belÀggen skall bytas nÀr friktionsmaterialet Àr 3 millimeter eller tunnare.

Bromsskivan bör bytas nĂ€r den Ă€r sliten. Det kan vara att skivan Ă€r för tunn, rostig, ojĂ€mn eller skev. Pulserande och vibrerande ratt vid bromsning Ă€r ett tydligt tecken pĂ„ att bromsskivorna Ă€r skeva. Skivans tjocklek fĂ„r inte understiga ett visst vĂ€rde. NĂ€r skivan Ă€r ny finns minimum diametern oftast skriven pĂ„ skivan men efter ett tag syns inte texten lĂ€ngre pĂ„ grund av rost. Är skivan mycket sliten och det finns en tydlig kant kan du vara ganska sĂ€ker pĂ„ att det Ă€r dags för byte.

Bromsslangar och bromsrör byts nÀr de Àr utslita i form av torrsprickor och rost. Slangar kan med fördel uppgraderas till stÄlomspunna bromsslangar om du vill. Bromsrör Àr oftast tillverkade i stÄl dÄ det Àr ett billigt material. Om du byter rör sjÀlv finns det kopparnickelrör som inte rostar och Àr lÀtta att böja till önskad form. AnvÀnd inte rör i enbart koppar dÄ dessa Àr för mjuka och riskerar att spricka vid högt tryck.

BromsvÀtskan bör bytas vart annat Är om det Àr etylenbaserad vÀtska vilket det nÀstan alltid Àr. Den bromsvÀtskan drar Ät sig fukt och det Àr anledningen till att du inte ska anvÀnda bromsvÀtska frÄn en flaska som har varit öppen en lÀngre tid. Sköter du bromsvÀtskebytet minskar risken för rost i bromssystemet och alla problem det för med sig. BromsvÀtska med mycket vatten riskerar Àven att koka tidigare dÄ kokpunkten blir mycket lÀgre.

KĂ€llor:
https://www.bildelar-online.se/bromsbelagg
https://korkortonline.se/teori/bromsar/
 
 
Aktuellt
2022
Årsmöte - 26:e mars Rottne
Bankörning - 7:e maj Mantorp
Bankörning - 17:e juli Gelleråsen

2023
FCS-dagen - 27:e maj Hultsfred
 
Medlemsbilar
Capri 2.9 Turbo -74 (Mikael S)
Focus RS -10 (gunmoberg)
Focus RS Edition -18 (davve d)
Sierra Cosworth 4x4 -91 (Rixon)
Sierra Cosworth 4x4 -91 (Stigsohn)
Escort Cosworth -94 (Martin)
Sierra Cosworth -88 (Järnkaminen)
Mondeo HGV V6 Ghia -91 (MalZon)
Sierra Cosworth 4x4 -91 (MalZon)
Escort Cosworth -95 (Sydis)
Sierra Cosworth 4x4 -91 (Rali)
Sierra Cosworth -92 (Putte)
Mondeo 2,0 TDCi -11 (Järnkaminen)
Sierra Cosworth 2wd -88 (Lars_Turbo)
Kuga 2,0 TDCi -12 (Madelene)
Capri Cosworth 24v -70 (Benan)
Sierra Cosworth 4x4 -92 (Rali)
Mondeo HGV -01 (Motorcraft)
Sierra Cosworth -92 (Sydis)
Focus RS -03 (Focus RS)
Focus ST250 -12 (Leifet)
Puma ST-Line -20 (Madelene)
Escort Cosworth -93 (Loffe)
Cortina 2000 GT -72 (old school)
Sierra Cosworth -92 (C)
Mondeo Ghia -02 (Ford_Escort)
StreetKa -04 (Kalmarkretsen)
Sierra Cosworth -91 (Natural)
Focus RS -03 (claw)
Escort Cosworth -92 (AffeAlien)
Puma ST-Line -20 (Linda)
Sierra RS Cosworth -87 (CosworthSierra)
Ka -97 (RickardEM)
Focus RS -10 (davve d)
Fiesta ST150 -06 (Järnkaminen)
 
Lägg till din bil här genom att skicka bild, forumsnamn, bilmodell och länk till eventuell sida som beskriver din bil lite mer ingående till: info@fordclubsweden.se