viskositet på motorolja!
-
Butchi
viskositet på motorolja!
Jag har blivit lite osäker nu.
Vilken olja är tjockast (mest trögfluten) av dessa tvvå alternativ vid varm motor?
5W-30 eller 5W-50. Båda är helsyntetiska.
Jag har blandat ihop mina kunskaper och blivit osäker.
Mvh Butchi
Vilken olja är tjockast (mest trögfluten) av dessa tvvå alternativ vid varm motor?
5W-30 eller 5W-50. Båda är helsyntetiska.
Jag har blandat ihop mina kunskaper och blivit osäker.
Mvh Butchi
-
Martin
- Legend
- Inlägg: 5658
- Blev medlem: tor aug 07, 2003 6:28 am
- Namn: Martin Malmsten
- Kör: Cosworth
- Ort: Halmstad
- Medlemsnummer: 54
- Kontakt:
saxat från bosse bildoktor på aftonbladet.se
Bildoktorn om smörjmedel och bromsvätskor
Hej igen! Sista tiden har jag fått så många frågor om smörjmedel, bromsvätskor och glykol att det blev hela artiklar bara om dessa ämnen. Följ med på en kladdig exkursion in i en värld av vätskor och klet.
Bosse Andersson
Motoroljor
Det räcker med att försöka läsa oljeburkarnas hieroglyfer för att bli totalt förvirrad. Därför tar vi en sak i taget. Viskositet är ett finare ord för oljans trögflutenhet. En trögflytande vätska har högre viskositet än en lättflytande. Viskositeten mäts enligt ett system som tagits fram av SAE (Society of Automotive Engineers).
Förr i tiden fungerade oljorna bara bra inom ett smalt temperaturområde, ty de hade bara en viskositet (det kallas single grade) exempelvis SAE 30. Vid minusgrader blir en SAE 30-olja så trögflytande att det tar lång tid innan oljepumpen får fram olja till alla smörjställen. Det går samtidigt tungt att starta motorn. Vid höga motortemperaturer blir oljan istället så lättflytande att oljetrycket kan bli för lågt.
Dagens oljor är för det mesta av ”multigrade-typ”, exempelvis 15/40. Det innebär att oljan är lättflytande som en 15-*olja vid minusgrader och tjockflytande som en 40-olja vid 100 grader. Om det exempelvis står SAE 10W/40 på en oljeburk så innebär bokstaven ”W” att oljan är lämpad för vinterbruk.
Viskositeten är alltså bara ett mått på hur trögflytande oljan är vid olika temperaturer och säger inget om de övriga egenskaperna som vi kan kalla för kvaliteten. Alltså förmågan att smörja, kyla, rengöra, täta och dämpa ljud. Det vanligaste systemet för att ange en oljas kvalitet är amerikanska API (American Petroleum Institute) som börjar sina beteckningar med ett ”S” (Service class) när det gäller bensinmotorer och ett ”C” (Commercial class) när det gäller dieselmotorer. I rutan här bredvid ser du lättare hur alltihop fungerar när det gäller oljor till bensinmotorer.
När det gäller motorcyklar där kopplingen badar i motorolja måste man dock tänka på att exempelvis en SJ-olja helt enkelt kan vara för hal – läs i instruktionsboken!
På burkarna till de flesta oljor står det att den klarar SL-normen. Men detta är bara en nedre kvalitetsgräns. Att avgöra vilka oljor som är bättre än andra är därmed så gott som omöjligt. Själv använder jag priset som jämförelse. Visst kan man bli lurad, men för det mesta är det ju så här i livet att du får vad du betalar för. När det gäller dyra oljor så betalar du bland annat för tillsatser som:
startar en kemisk reaktion med metall*ytorna och sänker slitaget.
håller motorn ren genom att hålla vatten, sot och partiklar svävande i oljan tills nästa oljebyte. Du kan alltså inte avgöra en motors skick på hur svart oljan är – men däremot på hur mycket avlagringar det ligger runt
ventilfjädrarna!
neutraliserar den korroderande syra som bildas vid förbränningen.
förhindrar den reaktion mellan olja och syra som gör att oljan tjocknar vid höga temperaturer.
förhindrar skumbildning.
gör oljan smidigare vid låga temperaturer.
förbättrar oljans motståndskraft vid höga arbetstemperaturer och högt tryck.
höjer resistensen mot koksning vid höga temperaturer.
Transmissionsoljor
Transmissionsoljor till manuella växellådor har betydligt högre SAE-siffror än motoroljorna – för att undvika förväxling. En transmissionsolja med viskositeten 75W är exempelvis lika lättflytande vid 100 grader C som en motorolja med viskositeten 10W.
Även transmissionsoljornas kvalitetsklasser är annorlunda. Den som säger att API-systemets GL1 är sämst och GL5 är bäst har bara generellt sett rätt. Men egentligen handlar det om att oljorna är anpassade för olika användningsområden. I vissa växellådor kan en del GL5-oljor exempelvis inte användas eftersom det fräter på synkroniseringsringarna (läs i instruktionsboken).
Dreven i en del vinkelväxlar (kardandrivningar) kallas för hypoiddrev och de gnids mot varandra på ett sätt som kräver oljor med extra hög filmstyrka. Många transmissionsoljor är hypoidoljor – men inte alla (läs i instruktionsboken).
Syntetoljor
Syntetolja är vanlig mineralolja (sånt de borrar efter i marken) som har genomgått en sorts genmanipulation. Därmed trollas också många av mineraloljans svaga sidor bort – om syntetoljan har blandats på rätt sätt.
Syntetoljehatarnas stora misstag är nämligen att de drar alla oljor av samma typ över en kam. Det finns syntetoljor som har sämre vidhäftning och en mycket bra mineralolja är alltid betydligt bättre än en dålig syntetolja.
Oljeförbrukning
Alla friska motorer dricker olja eftersom de oljefuktiga cylinderväggarna slickas av förbränningens flammor. Hur mycket olja som förbrukas beror på motorns konstruktion, skick och storlek – större motorer drar mer olja.
En annan viktig faktor är föraren – den högsta förbrukningen uppstår vid låga och höga varv. Ibland drar en motor onormalt mycket olja trots att den är i nyskick. Om felet inte ligger i att ventilstyrningstätningarna dött av ålderssvaghet så kan det hjälpa att byta till en olja med högre kvalitet. Onormalt låg oljeförbrukning är egentligen mycket farligare än onormalt hög. Risken är nämligen stor att den förbrukade oljan har ersatts av vatten och/eller bensin.
Tryck och temperatur
Om du monterar extra instrument i bilen, så att du får full koll på motoroljans tryck och temperatur. Ja, då kommer du också att börja fundera över vad som är RÄTT tryck och temperatur.
Dagens oljor tål ganska höga temperaturer. Rent generellt klarar en bra mineralolja ca 150 grader C och en helsyntetolja 175 grader C. Detta gäller multigradeoljor (SAE 10W-40, SAE 5W-50 och så vidare).
Tidigare rekommenderades singelgradeoljor (SAE 40, SAE 30 och liknande) till luftkylda motorer med hög effekt (Porsche, motorcyklar och sånt). På den gamla goda tiden var singelgradeoljor nämligen bäst på att hålla sig fast vid
de heta fläckarna i motorerna. Men idag klarar även en bra multigradeolja av sådant.
En oljetemp på 130 grader kräver alltså ingen panikåtgärd men är knappast idealisk. Både oljan och själva motorn mår bäst vid en oljetemp runt 100 grader. Vid högre temperaturer accelerar oljans oxidationsprocess.
För låg temperatur (under 95 grader) är inte heller bra eftersom oljan ska plocka upp motorns kondensvatten samt bränsle, vatten och annat som blåser förbi kolvarna. De föroreningarna ska sedan dunsta bort från oljan och då krävs det en temperatur över 95 grader.
En kall olja är också en trög olja vilket ger lägre effekt och högre bränsleförbrukning.
Frågan om vilken oljetemperatur som är normal beror på vilken bil det gäller. Om vi tar en gammal Porsche 911 från början på sjuttiotalet som exempel (där oljan har stor del i kylningen av motorn) så sätter Porsche själva maxgränsen vid 130 grader medan vattenkylda motorer brukar ha en maxgräns på 150 grader.
Undermedel
Undermedel som ska hällas i oljan för att förbättra smörjförmågan är jag mycket skeptisk till. Däremot fungerar den ”motortvätt” som hälls i oljan om oljebytena har misskötts så att motorn är full av avlagringar.
Risken är dock stor att all skit inte försvinner – jag föredrar en fullständig demontering och manuell tvätt av alla delarna INNAN det stora generalraset.
Ett annat undermedel ska hällas i oljan om packboxarna läcker.
Även denna kemikalie fungerar till viss del.
Men även här föredrar jag en riktig demontering och byte av trasiga delar.
Bildoktorn om smörjmedel och bromsvätskor
Hej igen! Sista tiden har jag fått så många frågor om smörjmedel, bromsvätskor och glykol att det blev hela artiklar bara om dessa ämnen. Följ med på en kladdig exkursion in i en värld av vätskor och klet.
Bosse Andersson
Motoroljor
Det räcker med att försöka läsa oljeburkarnas hieroglyfer för att bli totalt förvirrad. Därför tar vi en sak i taget. Viskositet är ett finare ord för oljans trögflutenhet. En trögflytande vätska har högre viskositet än en lättflytande. Viskositeten mäts enligt ett system som tagits fram av SAE (Society of Automotive Engineers).
Förr i tiden fungerade oljorna bara bra inom ett smalt temperaturområde, ty de hade bara en viskositet (det kallas single grade) exempelvis SAE 30. Vid minusgrader blir en SAE 30-olja så trögflytande att det tar lång tid innan oljepumpen får fram olja till alla smörjställen. Det går samtidigt tungt att starta motorn. Vid höga motortemperaturer blir oljan istället så lättflytande att oljetrycket kan bli för lågt.
Dagens oljor är för det mesta av ”multigrade-typ”, exempelvis 15/40. Det innebär att oljan är lättflytande som en 15-*olja vid minusgrader och tjockflytande som en 40-olja vid 100 grader. Om det exempelvis står SAE 10W/40 på en oljeburk så innebär bokstaven ”W” att oljan är lämpad för vinterbruk.
Viskositeten är alltså bara ett mått på hur trögflytande oljan är vid olika temperaturer och säger inget om de övriga egenskaperna som vi kan kalla för kvaliteten. Alltså förmågan att smörja, kyla, rengöra, täta och dämpa ljud. Det vanligaste systemet för att ange en oljas kvalitet är amerikanska API (American Petroleum Institute) som börjar sina beteckningar med ett ”S” (Service class) när det gäller bensinmotorer och ett ”C” (Commercial class) när det gäller dieselmotorer. I rutan här bredvid ser du lättare hur alltihop fungerar när det gäller oljor till bensinmotorer.
När det gäller motorcyklar där kopplingen badar i motorolja måste man dock tänka på att exempelvis en SJ-olja helt enkelt kan vara för hal – läs i instruktionsboken!
På burkarna till de flesta oljor står det att den klarar SL-normen. Men detta är bara en nedre kvalitetsgräns. Att avgöra vilka oljor som är bättre än andra är därmed så gott som omöjligt. Själv använder jag priset som jämförelse. Visst kan man bli lurad, men för det mesta är det ju så här i livet att du får vad du betalar för. När det gäller dyra oljor så betalar du bland annat för tillsatser som:
startar en kemisk reaktion med metall*ytorna och sänker slitaget.
håller motorn ren genom att hålla vatten, sot och partiklar svävande i oljan tills nästa oljebyte. Du kan alltså inte avgöra en motors skick på hur svart oljan är – men däremot på hur mycket avlagringar det ligger runt
ventilfjädrarna!
neutraliserar den korroderande syra som bildas vid förbränningen.
förhindrar den reaktion mellan olja och syra som gör att oljan tjocknar vid höga temperaturer.
förhindrar skumbildning.
gör oljan smidigare vid låga temperaturer.
förbättrar oljans motståndskraft vid höga arbetstemperaturer och högt tryck.
höjer resistensen mot koksning vid höga temperaturer.
Transmissionsoljor
Transmissionsoljor till manuella växellådor har betydligt högre SAE-siffror än motoroljorna – för att undvika förväxling. En transmissionsolja med viskositeten 75W är exempelvis lika lättflytande vid 100 grader C som en motorolja med viskositeten 10W.
Även transmissionsoljornas kvalitetsklasser är annorlunda. Den som säger att API-systemets GL1 är sämst och GL5 är bäst har bara generellt sett rätt. Men egentligen handlar det om att oljorna är anpassade för olika användningsområden. I vissa växellådor kan en del GL5-oljor exempelvis inte användas eftersom det fräter på synkroniseringsringarna (läs i instruktionsboken).
Dreven i en del vinkelväxlar (kardandrivningar) kallas för hypoiddrev och de gnids mot varandra på ett sätt som kräver oljor med extra hög filmstyrka. Många transmissionsoljor är hypoidoljor – men inte alla (läs i instruktionsboken).
Syntetoljor
Syntetolja är vanlig mineralolja (sånt de borrar efter i marken) som har genomgått en sorts genmanipulation. Därmed trollas också många av mineraloljans svaga sidor bort – om syntetoljan har blandats på rätt sätt.
Syntetoljehatarnas stora misstag är nämligen att de drar alla oljor av samma typ över en kam. Det finns syntetoljor som har sämre vidhäftning och en mycket bra mineralolja är alltid betydligt bättre än en dålig syntetolja.
Oljeförbrukning
Alla friska motorer dricker olja eftersom de oljefuktiga cylinderväggarna slickas av förbränningens flammor. Hur mycket olja som förbrukas beror på motorns konstruktion, skick och storlek – större motorer drar mer olja.
En annan viktig faktor är föraren – den högsta förbrukningen uppstår vid låga och höga varv. Ibland drar en motor onormalt mycket olja trots att den är i nyskick. Om felet inte ligger i att ventilstyrningstätningarna dött av ålderssvaghet så kan det hjälpa att byta till en olja med högre kvalitet. Onormalt låg oljeförbrukning är egentligen mycket farligare än onormalt hög. Risken är nämligen stor att den förbrukade oljan har ersatts av vatten och/eller bensin.
Tryck och temperatur
Om du monterar extra instrument i bilen, så att du får full koll på motoroljans tryck och temperatur. Ja, då kommer du också att börja fundera över vad som är RÄTT tryck och temperatur.
Dagens oljor tål ganska höga temperaturer. Rent generellt klarar en bra mineralolja ca 150 grader C och en helsyntetolja 175 grader C. Detta gäller multigradeoljor (SAE 10W-40, SAE 5W-50 och så vidare).
Tidigare rekommenderades singelgradeoljor (SAE 40, SAE 30 och liknande) till luftkylda motorer med hög effekt (Porsche, motorcyklar och sånt). På den gamla goda tiden var singelgradeoljor nämligen bäst på att hålla sig fast vid
de heta fläckarna i motorerna. Men idag klarar även en bra multigradeolja av sådant.
En oljetemp på 130 grader kräver alltså ingen panikåtgärd men är knappast idealisk. Både oljan och själva motorn mår bäst vid en oljetemp runt 100 grader. Vid högre temperaturer accelerar oljans oxidationsprocess.
För låg temperatur (under 95 grader) är inte heller bra eftersom oljan ska plocka upp motorns kondensvatten samt bränsle, vatten och annat som blåser förbi kolvarna. De föroreningarna ska sedan dunsta bort från oljan och då krävs det en temperatur över 95 grader.
En kall olja är också en trög olja vilket ger lägre effekt och högre bränsleförbrukning.
Frågan om vilken oljetemperatur som är normal beror på vilken bil det gäller. Om vi tar en gammal Porsche 911 från början på sjuttiotalet som exempel (där oljan har stor del i kylningen av motorn) så sätter Porsche själva maxgränsen vid 130 grader medan vattenkylda motorer brukar ha en maxgräns på 150 grader.
Undermedel
Undermedel som ska hällas i oljan för att förbättra smörjförmågan är jag mycket skeptisk till. Däremot fungerar den ”motortvätt” som hälls i oljan om oljebytena har misskötts så att motorn är full av avlagringar.
Risken är dock stor att all skit inte försvinner – jag föredrar en fullständig demontering och manuell tvätt av alla delarna INNAN det stora generalraset.
Ett annat undermedel ska hällas i oljan om packboxarna läcker.
Även denna kemikalie fungerar till viss del.
Men även här föredrar jag en riktig demontering och byte av trasiga delar.
