varför sälja sin "ögonsten"

[Mr 19"]

Kan stämma att de va -98. Ja, allt va lättsamt och ingen hade några "hemlisar" om vad man hade gjort med bilen eller så. Då åkte man med varandra och hjälpte till med spårval o.s.v för folk som inte hade kört bana förr, försökte tipsa om chassiinställningar.m.m. Skitkul! Man satsade mera på bromsar och chassi än mototeffekt då känns det som. Då höll ju allt! Plus att man inte for av banan heller! Billigt i längden!

[farsan]

va på en träff ni hade på kinnekulle,kan det varit -98 nån gång? inte så mycke bilar som träffarna nu för tiden men riktigt kul att vara å kika på

-98
du menar att du var där med mamma och pappa

[klebbe]

Har haft min skrutt sedan 2001, har endast åkt på en banträff i år det är i stort sett det enda jag hunnit med och kommer att hinna med, men jäklar va kul det är när man åker iväg på något. Men ibland frågar man sig om det är värt att ha så mycket pengar som till största delen bara står i garaget och värker och svaret jag brukar komma fram till är: JA

Ett tipps bygg in för extremt om ni inte skiter pengar då kommer ni ha skoj.

[m.ohlsson]

-98
du menar att du var där med mamma och pappa

ja precis, va på den tiden du hade hår på knoppen

[Järnkaminen]

ja precis, va på den tiden du hade hår på knoppen

[jonns]

jo det är väll bara att inse att det va bättre förr,man har märkt att vissa knappt vågar köra sina bilar,pga ditt eller datt,

har själv bara haft min cossy i 2 år men den körs garanterat när den körs också,har hållit än,

men jag köpte min som lekbil tills mitt bygge blir klart,så den säljs när bygget är klart,

tycket också intresset för olika cossyn svänger rätt skapligt,
när jag köpte min så fanns det knappt några till salu,fanns 2 o välja på,

en stund efter man köpt sin så va det som om dom flesta skulle sälja,

så det värkar som en berg och dalbana med att ha cossy

men är glad att man inte köpte den finaste då jag gjärna vill köra bilen utan att gråta om det blir en lackskada

[wrc cossie]

är precis som Davve sa...man blir äldre och har inte samma tid längre. Jag sålde min cossie i våras och har byggt och ANVÄNT den i 6 verksamma år och 5000mil sen stod den i garage i 2 år innan jag bestämmde mig för att sälja. För den dagen jag kommer ha tid att bygga och rejsa bil igen blir kanske om 10-15 år när barn/barnen blivit mer självgående. Och ha en bil för 250-350 tk ståendes igarage i 10 år känns inte motiverande om man inte är multimiljadär.
Min åsikt bara och så gjorde jag men de är klart att när solen skiner å man ser Martins cossie så saknar man ju den grymmt mycke=( trimma på och kör era bilar inte bara bygga...är de någon som kört så möe med en cossie som jag gjort?? alla träffar i 6 års tid och banträning minst en gång i veckan=) Jag har haft grymmt kul med min cossie och som sagt använt den! Trevlig sommar på er alla

MVH Andreas

[Magnus]

Eftersom "ögonsten" inte måste vara synonymt med Cosworth så kan man väl säga några ord...

Ni beklagar er över att alla bara säljer sina bilar hela tiden...
För elva år sedan köpte jag min första XR4i med tanken att det blir en jättefin förstabil att lära sig köra i och på sikt skulle den bytas mot en Sierra 4x4 Cosworth. Men åren gick, ingen Cossie blev det, ytterligare några tusenlappar hamnade i XR4:ans chassi, sen blev det en XR4i ytterligare för vintern, men den blev för "bra" iordning så det blev en sliten XR4x4 för vintern, sen blev det familj och stora kombihysterin utbröt, Mondeo 01:a, och Granada kombi som andrabil..fast den tyckte sambon var för gammal och opålitlig så den "ersattes" av en Scorpio kombi som blivit mycket uppskattad... Mondeo 01:an såldes till förmån för en 04:a diesel....

Varför rabblar jag upp det här, jo för att jag har MOTSATT problem! Ända sedan jag tog körkort har bara lyckats sälja en enda bil...och den gick dessutom till farsan så den ser man ju ändå regelbundet. Alla andra bilar står kvar här, trots att de sällan/aldrig används!

Handlar det om separationsångest? Jag har ju aldrig "byggt" någon bil för hundratusentals kronor, så det är ju inga avsevärda pengavärden som förloras vid en försäljning. Nej, det bottnar nog i samma problem som ni andra har, fast tvärtom, jag har inte byggt det "perfekta" och är antingen livrädd för att förstöra det själv eller det-blev-inte-som-jag-tänkt-mig-och-inspirationen-försvann, utan snarare är jag helt enkelt för rädd att bilarna inte uppskattas högt nog och vårdas väl nog av nästa ägare!

Så häromveckan gick man åter till sitt ursprung, rullade ut förstabilen, drog några varv upp- och nerför bygatan och konstaterade att om någon så knackade på imorrn och erbjöd det dubbla bilen rimligen kunde vara värd...så skulle den ändå inte vara till salu!

Och världen snurrar vidare...

/ Magnus