Flodabo - Ford Taunus P3 Turnier

[Flodabo]

Skönt att höra att det är fler som är i samma situation.

Samtidigt så är det ingemting speciellt som behöver göras på bilen. Möjligen se över kamdrivningen som dom säger kan ge upphov till problem. Detta är dock inget som lockar. 3.500 kr för en drevsats....

[Släggmek]

Huga, dyrt men man får väl se det som marginell tillgång och efterfrågan. Man brukar säga att lagerkostnaden är runt 50% av varukostnaden dessutom och här snackar vi ju verkligen hyllvärmare. Iaf, de här dreven är i original gjorda av ett kompositmaterial som består av någon enkel fenolplast (har jag för mig) och nåt slags naturfiber. De är inte särskilt tåliga så om miltalet är som man kan förvänta av antalet år bilen varit i trafik är det nog lugnast att byta. De nytillverkade är av någon modern plast (varunamn Novotex har jag för mig) som lär vara mycket tåligare så investeringen betalar sig nog i längden. Det är bara motorerna 1.7 TS (bra mycket en annan maskin än vanlig 1.7, förstärkt på många punkter) och 1.8 som har solid vevaxel. I våra bilar sitter vanlig 1.7 och de liksom 1.5 har en lättviktsvevaxel av motorcykeltyp bestående av rör som pressats samman med vevslängarna och de kan i värsta fall slås av vid hård belastning. Jo, btw så lär oljepumpen vara samma som i den engelska Consul-fyran från 50-talet som Taunus-fyran är baserad på, inte mycket gemensamt annars (Consul-motorn har mått och gängor i Imperial Inch).

[Flodabo]

Ja det är väl så.
Visst är dom gjorda i fenolplast som dom säger blir skört med åren. Det där med miltalen vet man ju aldrig med gamla bilar. Mätaren kan ju slagit runt flera gånger.
Tack för all info du ger! Kan ju egentligen inget om dom här bilarna mer än det jag skruvat i för att få tillbaka den på vägen!

[Släggmek]

Jorå , kul att man kan hjälpa till. Den egna har jag mesr knackat plåt till och svetsat bort hela semestern på för några år sedan plus en del mixtrande med det glappande elsystemet som med åldern nog bör dras om har jag accepterat till slut - bilens alltså, som ungefär matchar min . Skruvtiden har mest gått åt till mina TC´s men barndomsminnen av mina föräldrars P3 (en ständigt krånglande skitbil trots att den var i delarna ungefär 8-10 år då men så fräsch och snygg som ett skolprojekt perfekt byggt av två vrak). Resten handlar om folklivsforskning på garagenivå, vill säga att fråga ut folk som ägt, mekat och/eller skrotat dem professionellt, plus förstås webbsök bortom vad som kan motiveras , Det ska väl bli en post i FAQ har jag tänkt... länge nu. Måste "bara" sätta sortera upp den info och bilder jag samlat. Nåt som placerar den i underläge mot de engelska kusinerna är att modellseriens rötter går bakåt bara till Taunus 17M P2 som utgjorde grunden för P3 (P2 serie 2 tjänade lite som en teknisk "provmula" för den kommande modellen) och de längsta spåren bakåt leder till 1955 ungefär (motorn debuterade i Taunus 15M och Taunus Transit. senare uppborrad till 1,7 liter) eftersom konstruktörerna bakom P2 beordrades att ta vad de kunde från den engelska Ford Consul och Detroit-utvecklade franska Vedette för att spara pengar medan ett och annat av smådelar syns passa från USA-Ford av ungefär 1955 års modell (Ford har likt andra tillverkare gärna återanvänt sina egenutvecklade delar i långa serier för att hålla ner kostnader), så med lite detektivande kan man hitta ett och annat av reservdelar där om man vet vad som passar vart. Framåt stannar spåren i princip vid introduktionen av 17/20M P5 som trots att de i princip var förstorade P3 knappt delade mer än ratten med P3. Mja, man kan uppgradera bromsarna till 2-krets med delar från fwd Taunus 15M P7 serie 3 har det sagts mig, men det är sista spåret. Gamla bitar i senare Europa-Fordar brukar stamma från England.

[Flodabo]

Dags för lite inlägg igen!

Upptäckte i höstas att huvudcylindern till bromsarna läkte en aning. Dags att ta tag i det och renovera den!
Snart dags att ta ut Forden! Det är väl snart vår?

Här är huvudcylindern isärplockad och rengjord.

Glömde ta bilder före....

Väntar nu på nya packningar från Veteranchop!

[Flodabo]

Ursäkta att jag inte la ut nogot färdigt resultat på renoveringen av huvudcylindern. Nu läcker den inte längre iaf.

Nu har ett annat problem dykt upp. Kulleden till växelspaken hoppar isär. Den till 2:an och 3:an!

Så här ser den del som kulan går in i.

Någon som vet vart jag hittar en ny sådan? Behöver hela ända ner till växellådan bytas?
Tack.

[Flodabo]

Skulle vilja få tag på en verkstadshandbok/reservdelskatalog för Taunus P3. Gärna i PDF format.
Någon som har?
Tack!

[Släggmek]

https://www.taunus-m.ch/ford_tu_p3.html - Både verkstadshandbok och reservdelskatalog hittas här. Tyvärr är bara reservdelskatalogen flerspråkig men upplösningen är bra och det är bara att ladda ner (r.katalogen måste man klicka på bilden till vänster för att öppna, whb. öppnas via en länk nederst i den tyska informationstexten). Ligger på 42 MB, verkstadshandboken.


Kom att tänka på nåt - att finna ett sånt där länkage till växellådan i friskt beg-skick/NOS/repro till en P3 är nog svårt, men kan tänkas att det satt samma i nån annan gammelford i ungefär samma storlek. Värt att kolla runt då 17m-serien fick ärva ett och annat av tekniken från engelska Consul (1951 upp till... ah, tills sent 50-tal eller så) och andra generationen Vedette (1955 och 1957 var det väl den togs över av Simca, senare skeppades alla verktyg till Chryslers brasilianska fabrik som la ner sista versionen på 70-talet) plus att USA-Ford lånade ut nåt gångjärn så kanske annat också. Ska väl hört till årsmodell 55-56 då, men osvuret är bäst. Poängen är iaf att Ford (likt många andra koncerner) gärna återanvänt bra delar i långa serier men reservdelsnumren har bytts ganska planlöst när modellerna skiftats så det finns tyvärr inte mycket att gå på. Man måste nästan plocka loss biten och jämföra, vilket då blir att kika på skisser och foton att börja med men oddsen bör vara bäst om britterna lånat ut detaljen eftersom deras eftermarknad är mycket lojalare mot klassiska britt-Fordar än nånsin de andra grenarna om vi inte snackar kultbilar typ Mustang.

[Flodabo]

Tack för hjälpen Hasse!
Jo jag vet att det inte är lätt att hitta delar till P3:orna. Funderar på om det går att tillverka nytt själv. Har inte tagit isär länkaget ännu. Drog ihop det istället med buntband. Funkar bra ett tag iaf!

[Flodabo]

Men varför hittar jag inga artickelnummer i reservdelsboken?

[Släggmek]

Ja, säg... Den enda förklaringen som ges i texten är ungefär att "Vi har medvetet bytt ut beställningsnumret (artikelnumret) mot bildnummer, så att det vanliga underhållet och korrigeringen inte längre behövs." En salomonisk lösning för att slippa trycka nya upplagor som jag inte sett i nån annan reservdelskatalog och då har jag ändå plöjt igenom såna från ganska många märken. De hänvisade kunden till att ange respektive sida och bildnumret för detaljen vid beställning hos Ford´s lokala säljare, typ att låta dom luska fram delen via något internt lösbladssystem som uppdaterades kontinuerligt gissar jag, i stället för att öppna pärmen, bläddra fram och byta sidan... Det finns nämligen såna meddelandeutskick till verkstäderna som informerade när ändringar gjordes i produktionen, men inte så lätt att hitta ens på nätet. Där anges från vilket chassinummer som ändringarna infördes men om där angavs detaljnummer minns jag tyvärr inte, det hade ju varit rimligt men Ford är ju ökända för att inte haft god ordning på sina register - förr i alla fall. Samma detalj kan dyka upp med minst fyra-fem olika nummerändringar om den följt med länge.

[Flodabo]

När man tänker efter så kanske man inte hade haft så stor nytta av något reservdelsnummer. Finn ju inte så mycket delar till P3 att köpa nu för tiden. Motomobil t.ex har ändå inte samma nummer för samma del misstänker jag.

[Släggmek]

Mjo, siffror är man nog inte hjälpt mycket av när man ska leta eftermarknads/reprodelar. Förvirringen verkar ganska stor då jag letade en topplockspackning och den där databasen alla stora e-handlare använder föreslog paret som sitter i 1.7 V4:an som sitter i avläggaren 17M P5 . Som sagt har ju P3:orna ett och annat lånat från Consul och Vedette och nåt enstaka mer från USA-Ford som kräver mer av okulära jämförelser än sifferstudier. Efter WW II var de tyska och engelska grenarna närmast rivaler inom koncernen ända tills Dearborn tvingade dom att enas i slutet av 60-talet kring sånt som Transit och Capri, så någon guidad matchning går knappast att hitta (trots att bägge använde English Sidevalve-motorn i decennier, lite OT där). Elsystemet kan man ta hjälp av andra märkens underleverantörer för sånt som tänddelar (VW, Lloyd m fl har använt samma men lurigt att hitta exakt rätt) och kupéfläktens motor är väl från franska Sofim (som senare tillverkade en större 12-voltare till Granada) - kanske hittas i nån fransk småbil. Fjäderbenens kulleder ska väl vara desamma som sitter nederst på Taunus/Cortina, Granada m fl och en del äldre M-Taunusar iaf om eftermarknadens uppgifter stämmer till skillnad från om packningen. Startmotorn från Bosch stämmer i fästet, husets radie och antal tänder på drevet med en del av deras 12-voltare om man vill uppgradera elsystemet - tycks som att en som satt bl a på tidiga VW-Audi 1.4 liters rakfyror ska vara bolt-on men det har jag inte bekräftat IRL. Iaf, det är sådär man får tänka och prova sig fram. Original 6-volt startmotor bör förstås gå att hitta på annat. Åh, btw så har fläktremmen samma V-profil som på nån Mazda-motor som satt i 323 men jag har glömt vilken tyvärr. Oljefiltret blev standardiserat tror det var under -63 nånstans (fr o m chassinr. står i servicemeddelande, de där lösbladen) och sen så är det samma som i vilken annan EG-Ford pre-Zetec. Bromsklossarna för skivbromsade hittas på lite av varje av lätta bilar från perioden 60-70-tal, ibland bak på tyngre bilar med skivor runtom. För hjullager kan man bli hjälpt av tillverkarens (SKF tror jag, ev Timken) artikelnummer som står stansat längs med gaveln på varje lager och även är kodat för vad för ev tätning etc som använts. Ja, så där håller det på - man får lägga pussel med information och delar. Hoppas få ihop en FAQ nån gång med matchningslista för de mest vanliga servicedelarna etc.

[Flodabo]

Du har en strålande koll på vart man kan hitta diverse delar. Ja tillverkarna köpte ofta från samma leverantör för att få ner kostnaderna mm.
Nu är det förhoppningsvis inte så många delar jag behöver till min P3a. Den rullar just nu ganska bra. Skall gå igenom motorn till vintern. Det knackar rätt betänkligt i motorn om man varvar lite extra. Är lite rädd för motorhaveri. Originalmotorn sitter ju i och det vore trevligt om den höll.

BTW. Har du kvar din Hasse?

[Släggmek]

Tja, den samlade summan ur ett "hoarder"-minne som lagrat data i snart 60 bast, jag lärde mig väl namnen på de vanligaste bilarna redan innan jag kunde läsa. Föräldrarnas hopskarvade sedan (med två chassinr., förvirrande för SBP ) satte igång intresset för modellen redan 1971 när de redan började bli kuriosa iaf här med några enstaka kvar i trakten (att få tag i ett passande 6-voltsbatteri fordrade att besöka en mack nån mil bort trots att det fanns sju runt stan som iaf de flesta sålde sånt). När jag slutade högstadiet fanns EN (1) i kommunen som jag minns det, möjligen tre idag när min åkt till Sundsvall (mer om det strax). Kul detalj är att designteamets chef Wesley Dahlbergs föräldrar utvandrade nånstans därifrån. Risk att det blir mycket ströfakta jag postat bitar av i andra trådar men tål att upprepa i så fall för det är svårfunna uppgifter. Jo just - kulbulten nederst i fjäderbenen kollade jag på nån gång: utan att ha tagit ur nån så kände jag igen den som samma som till Taunus-Cortina, Granada osv så det som står i databaserna ska stämma. Länkarmarna de sitter skruvade emot är veka och brukar behöva riktas även vid mindre avåkningar, min hade en krökt och en äldre P3-ägare berättade om en egen erfarenhet.

Knack i motorn är en allvarlig varningsklocka i Taunus OHV-motorerna, i familjens började det så smått och inom kort hade två cylindrar gett upp. Någon motorkunnig sa att slamret förmodligen kom från vevpartiet, kanske en lös kolvbult hade min farsa för sig det sagts. Bilen såldes därför kvickt till en billackerare som lyckades köra den till nästa stad men tyvärr vet jag inte hur det gick sen. Jag sökte på numret på 80-talet men den var borta ur bilregistret. Som sagt kan den ihåliga lättviktsvevaxeln liknande en mc:s gå isär vid hård belastning/höga varv vilket tydligen hände ibland på Autobahn när det fanns många. De började bli kuriosa tidigt iaf här (att få tag i ett passande 6-voltsbatteri 1971 fordrade att besöka en mack nån mil bort trots att det fanns sju runt stan som iaf de flesta sålde sånt).

En tysk fantast jag mejlade sa dock att de ska t o m tåla lätt trimning (max nånstans 90 hk/DIN ur vanliga 1.7/1.8 bedömde han, fast helst då en av de sena som kom med vanlig solid vevaxel, infördes 1964 i 1.8 har jag för mig men motortypen fortsatte nåt år till i annat än personbilar - Taunus Transit byggdes i Portugal 1965-67 för den marknaden och en slamkrypare är att de ska även ha använts som drivkälla i kompressorer, vattenpumpar etc enligt några rykten. Syns rimligt då Ford Power Products fortsatt bygga många gamla fyrcylindriga bilmotorer för sånt långt efter de tjänat ut i bilproduktionen. Btw så byggdes en handfull P3:or i Turkiet av Fords lokala partner Koc utav överblivna CKD-satser nånstans 1967-1969 beroende på uppgiftskälla. Svårt finna klarhet men det ska ha rört sig om kanske 5, kanske uppåt 20 bilar. Enbart kombi byggdes av Koc som mest satte ihop EnFo-Fordar då. P3:s teknik hamnade även i nån relaterad plastracer i lågserieproduktion. En liknande historia finns från Sydafrika, där motorn också hamnade i första årsmodellen av plastsportbilen GSM Flamingo https://en.wikipedia.org/wiki/Glass_Sport_Motors men ersattes snart av den modernare Kent-motorn. Nära OT nu.

Apropå Svaga Punkter så var original bromsrör undermåliga (byt alla om ej gjort!) så SBP noterade det redan i första böckerna och det verkar som att min är inte den enda som drabbats av spräckt avgasgrenrör (vid förgasarfoten) men det går att svetsa gjutjärnet. Jag minns familjebilen var känslig för låga oktantal och tenderade få ånglås vid tillfälliga stopp i sommarvärmen, kanske något som gäller än med nyare bränslen.

Nej, min egen P3:a blev jag tvungen att ge upp den när jag måste flytta till lägenhet. Tidigare beskrivet i nån tråd så slutade historien inte där utan ett snack vid väntan på ett däckbyte ledde till att den blev projektbil hos småfirman Autoelectrade som lottade ut den när de gjort den körbar och besiktat med blankt papper. Hela den roliga historien går att se på Autoelectrades kanal på Youtube https://www.youtube.com/@autoelectrade i fyra väl sevärda avsnitt . Se även videorna från Bloms Bilskrot, där fanns väl nån 7-8 P3 sedaner när jag först besökte i jakt på delar, ska väl återstå 3 sa nån jag pratade med som var dit förra året. Losstaget i lagren bör det nog finnas en del mekanik etc kvar.